En dag kvar på jobbet

En dag kvar på jobbet,
se´n ska vardagen se helt annorlunda ut...

Det känns spännande att ta´ steget, att säga upp sig för ett nytt jobb, ge sig in i något okänt (men ändå välkänt, för hur många år av sitt liv har man inte spenderat inom skolans väggar?).

Nu är det dags att förverkliga en dröm jag haft sedan högstadiet - att jobba som bildlärare - och som jag utbildat mig till och provat på men tidigare avfärdat med att "jag har nog med att uppfostra mina egna barn, orkar inte med andras också". För det är ju faktiskt en av lärarens primära roller idag - att uppfostra, sedan entusiasmera och lära ut.

Det ska bli spännande, kul, ja faktiskt hur kul som helst!! Jag känner mig tokpeppad och då
är det väl rätt!? Fast jag har jobbat hela sommaren på min nuvarande arbetsplats och inte haft någon semester än och fast jag bara hinner ha 10 dagar ledigt innan jag hoppar på det nya jobbet, så känns det så.
Men jag ska ladda batterierna på Öland i helgen. Jag, dottern, sonen och hans flickvän åker ner till goda vänner där några dagar. Vi startar i morgon och första etappen blir till en camping
i Västervik och en fyrbäddsstuga där, som jag bokade idag på lunchen.

Men först blir det kramkalas i morgon, för då ska jag säga hej till flera favoritkamrater på jobbet! Gunilla och Malin har jag redan kramat idag, de jobbar inte i morgon.
Då blir det istället dags för mig att bli lite sentimental med Kajsa, Linda och Bettan.
Det kan bli känslosvallande för Kajsa har lätt för att visa hela sitt känsloregister och blir hon ledsen kommer jag också att bli det!

Märklig känsla det här - ungefär som att sluta skolan efter många år och säga hej till klasskamrater man sett dagligen och stötts och blötts med och veta att det man har aldrig kommer tillbaka, men ändå ser man framåt och tycker det ska bli spännande och kul!
Jag kommer att sakna mina kompisar på jobbet, det är flera som jag är riktigt tajt med efter snart fem år på samma arbetsplats.

Så till er tjejer (ni vet vilka ni är) vill jag säga;
TACK för den här tiden! Jag kommer att sakna er och våra sjuka och ibland allvarliga reflektioner! Era klappar på axeln eller uppmuntrande ord när livet känns för jävligt!
Jag kommer att sakna er MYCKET!!

Kom ihåg mig och kom ihåg att vi inte är längre ifrån varandra än ett telefonnummer eller
en mailadress! ;O)